Föreningen

Föreningen,registrerad 1944, har till ändamål att uppföra och besitta bostadshus, beläget å tomterna n:ris 1 och 6 i kvarteret Vågen i Ludvika, Den rätt inom föreningen som på grund av sådan upplåtelse tillkommer medlem, benämnes bostadsrätt och medlem som innehar bostadsrätt, benämnes bostadsrättsinnehavare. Föreningen är medlem i Bostadsrätterna som är en oberoende intresse- och serviceorganisation för bostadsrättsföreningar. https://www.bostadsratterna.se/

Ansvaret för bostadsrätten
Bostadsrätt innebär ju stor frihet att omforma lägenheten på sitt eget sätt, måla om och inreda nästan
hur som helst, utan att behöva fråga om lov. Men hur mycket får man göra, och vad får man inte göra,
och lika viktigt, vad måste man göra själv? Detta är viktigt att förstå när man ska köpa bostadsrätt.
Lite förenklat kan man säga att allt som finns och syns inne i lägenheten är ditt ansvar, medan
allt utanför är föreningens och styrelsens ansvar.
Hyresgästen ansvarar t ex för golv, dörrar, köksinredning, spis, kyl o frys, badrum, kakel, wc, kranar,
el-central och elkontakter. Även fasta garderober och icke-bärande innerväggar. Allt detta bestämmer
du över och kan ändra om och byta ut, men om något går sönder så är det ditt problem att reparera
eller byta ut det aktuella objektet.
Därför är det viktigt att kolla allt detta vid ett lägenhetsköp, för du köper lägenheten i befintligt skick.
Du kan aldrig klaga hos säljaren eller förvänta dig hjälp av föreningen om du upptäcker något
problem i efterhand.
Föreningen ansvarar i regel för alla avlopp, men vattenlås och golvbrunnens rensning ansvarar du
själv för. Föreningen ansvarar för alla fönster, men glas, tätning, persienner och målning får du själv
ta hand om. Värmeelementen ansvarar föreningen för (om det är vattenburen värme), och man får
därför själv aldrig ändra dessa utan tillstånd! Eventuell balkonginglasning ansvarar du själv för,
såvida det inte är föreningen som satt upp den. Dessa gränsdragningar kan skilja något mellan olika
föreningar, men de brukar regleras i föreningens stadgar eller av styrelsens praxis.
Vattenskador
Vattenskador är det område som Bostadsrätternas styrelserådgivare oftast får frågor om. Frågorna
handlar ibland om en medlem agerat vårdslöst och därmed orsakat skadorna.
I en bostadsrättsförening står medlemmen för reparationer och underhåll av sin egen lägenhet, medan
föreningen står för det som finns utanför i den övriga delen av huset. Begreppen som används är inre
respektive yttre underhåll och är reglerat via lag och föreningsstadgarna.
Vid en vattenskada finns det undantag kring vem som ansvarar för reparationerna, beroende på vad
det är för skada. Därför är det alltid viktigt att tidigt fastställa vem som har det ansvaret. Föreningen
behöver också fastställa om skadorna orsakats på grund av vårdslöst brukande, eftersom ansvaret då
kan ändras.
Ett undantag där föreningen får betala reparationerna som uppstår inne i en lägenhet är vid skada på
en trycksatt tappvattenledning. Enligt lag ansvarar bostadsrättsföreningen för reparationer av
trycksatta tappvattenledningar som föreningen har försett lägenheterna med. När följdskador uppstår
blir det föreningen som får stå för reparation av till exempel badrum, trossbotten och ner till grannen
under, om skadan skulle vara så pass allvarlig. Även här finns undantag, nämligen om någon varit
vårdslös eller försumlig, något som tidigare konstaterats vara mycket svårt att bevisa.
De skador som uppstår i de delar av huset som tillhör det yttre underhållsansvaret ska alltid
föreningen reparera. Bostadsrättshavaren blir då skyldig att ersätta föreningen om det framkommer
att medlemmen eller någon annan i lägenheten har orsakat skadan. Vid andra vattenskador inne i
lägenheten som inte beror på en vattenledning är bostadsrättshavaren skyldig att stå för
reparationskostnaderna, oavsett om det är personen som orsakat skadan eller inte.
En annan vattenskada som kan uppstå är vatten utifrån. Att det läcker in från taket har många
föreningar fått vara med om. Ansvarsfördelningen blir då att föreningen reparerar taket och
bostadsrättshavaren får reparera på egen bekostnad inne i lägenheten. Endast om föreningen varit
försumlig, det vill säga vetat om att skadan funnits och sedan låtit bli att reparera denna, kan
föreningen bli skyldig att bekosta skadorna i lägenheten.
Om en granne låter göra en renovering på ett sätt som inte är fackmannamässigt kan denne bli
skyldig att ersätta skador om det uppstår en vattenskada. Visar det sig att en medlem har vetat om en
skada där vatten sedan läckt är ett exempel då den medlemmen kan få betala bostadsrättsföreningens
och andra grannens skador.
Exempel 1
Det läcker in vatten genom fasaden och lägenhet A får vattenskador på väggen. Det visar sig vara
orsakat av en skada som föreningen inte kände till, eller borde ha känt till. Bostadsrättsföreningen
betalar reparationen av fasaden och medlemmen får bekosta reparationerna i sin lägenhet.
Försäkringsbolag täcker inte dessa skador i form av inträngande vatten utifrån.
Exempel 2
En skada på vattenledningen i badrummet i lägenhet A orsakar en översvämning. Skadan beror inte
på att bostadsrättshavaren eller någon annan i lägenheten varit försumlig och därmed orsakat skadan.
Här får föreningen reparera och stå för allting som blivit skadat i lägenheten.
Exempel 3
Diskmaskinen i lägenhet A går sönder och orsakar en vattenskada på köksgolvet. Vattnet rinner sedan
vidare ner i stommen och fortsätter ner i lägenhet B, som får skador i taket och på parkettgolvet.
Bostadsrättshavaren i lägenhet A har inte varit försumlig på något sätt. Här får bostadsrättshavaren i
lägenhet B stå för sina reparationskostnader för taket och parkettgolvet. Bostadsrättsföreningen får
betala skadorna på stommen. Om skadan hade berott på att medlemmen i lägenhet A bevisligen hade
varit försumlig hade den personen fått stå för reparationerna i sin och grannens lägenhet samt
föreningens del. Att bevisa försumlighet är en mycket svår uppgift.